SOU-podden

Rapport från SKR: ”Antikrångel – välfärden med kärnuppdraget i fokus”

And now for something completely different… Vi vågar oss utanför SOU:ernas trygga famn och kikar in i kommun- och regionsfären. Styrelsen för Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsatte hösten 2024 en så kallad programberedning för att undersöka onödigt krångel och administrativa bördor och hur dessa kan minskas. Ett välbekant ämne för alla offentligt anställda på både kommunal och statlig nivå samt något som även Produktivitetskommissionen tar upp i sin analys (se avsnitt 14). Vi gästas av Ella Kardemark, till vardags kommunpolitiker i Halmstad, som har lett arbetet med att ta fram slutrapporten som levererades i oktober 2025.
Slutrapport från SKR:s programberedning för minskad administrativ börda och antikrångelhttps://extra.skr.se/skr/tjanster/handlingarochbeslutstyrelsen/handlingarfranskr/slutrapportfranprogramberedningenforminskadadministrativbordaochantikrangel.92750.html
Fler tips till antikrånglare:
Statskontoret: Förslag till regelförenklingar och försöksverksamhet som kan förbättra effektivitet i kommunal verksamhethttps://www.statskontoret.se/pagaende-uppdrag/forslag-till-regelforenklingar-och-forsoksverksamhet-som-kan-forbattra-effektivitet-i-kommunal-verksamhet/
Administrationen i statliga myndigheter– en verksamhet i förändring, RIR 2021:3https://www.riksrevisionen.se/download/18.2008b69c18bd0f6ed3f29842/1615556198488/RiR%202021_03%20Anpassad.pdf
Administration i offentlig sektor. Om expansion, elevering och mittokrati av Johan Alvehus & Gustaf Kastberg Weichselbergerhttps://gup.ub.gu.se/publication/338678

”Fler möjligheter till ökat välstånd” SOU 2025:96

Produktivitetskommissionen har lämnat sammanlagt 301 förslag och bedömningar för hur Sverige kan bli mer produktivt. Förmodligen rekord för flest förslag i en utredning i år. Kommitténs huvudsekreterare Kristian Seth hjälper oss att sålla i denna myriad av idéer som ska ge högre tillväxt och en mer kostnadseffektiv offentlig sektor.
Fler möjligheter till ökat välstånd SOU 2025:96 (slutbetänkande)https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/10/sou-202596/
Goda möjligheter till ökat välstånd SOU 2024:29 (delbetänkande)https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/04/sou-202429/
Forskar- och expertrapporter till utredningen:https://www.sou.gov.se/pagaende-utredningar/finansdepartementet/2023/04/fi-202303-produktivitetskommissionen/forskar--och-expertrapporter/
Produktivitetsdelegationen: Drivkrafter för produktivitet och välstånd SOU 1991:82https://weburn.kb.se/metadata/906/SOU_7263906.htm
Ekonomikommissionen (”Lindbeckkommissionen”): Nya villkor för ekonomi och politik SOU 1993:16https://weburn.kb.se/metadata/205/SOU_8351205.htm

Vetenskap, utredningar och politik

Redan vid sekelskiftet ifrågasatte ESO och Riksrevisionen om kommittéväsendet längre håller måttet och klarar av att leverera kvalitet i beslutsunderlagen. Förändringarna i förutsättningarna är givetvis otaliga sedan Emigrationsutredningen (1907-1913), men en fråga vi ställer oss är hur relationen mellan forskning, utredningar och politiska beslut ser ut idag. Tas det hänsyn till befintlig relevant information i beredningen? Med oss denna gång är Janne Flyghed, professor emeritus Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undrar varför politiker inte tar till sig forskares kunskap.
 
En straffreform SOU 2025:66https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202566/
”Varför tar inte politiker till sig forskares kunskap?” debattartikel av J. Flyghed i tidningen Curiehttps://www.tidningencurie.se/debatt/varfor-tar-inte-politiker-till-sig-forskares-kunskap
Kommittéerna och bofinken - kan en kommitté se ut hur som helst? Ds 1998:57 (ESO-rapport) https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/1998/01/ds-199857/
Förändringar inom kommittéväsendet, Riksrevisionen 2004:2https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2004/forandringar-inom-kommittevasendet.html
Emigrationsutredningenhttps://gupea.ub.gu.se/handle/2077/46888 

”Ansvaret för hälso- och sjukvården” SOU 2025:62

Nu är vi tillbaka i vården igen och har besök av inte mindre än två personer: Jean-Luc af Geijerstam och Rickard Broddvall som varit ordförande respektive huvudsekreterare i Vårdansvarskommittén. De delar generöst med sig av sin kunskap inte bara om styrning av vården utan också om hur parlamentariska kommittéer fungerar till skillnad mot "vanliga" utredningar.
Ansvaret för hälso- och sjukvården SOU 2025:62https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202562/
Direktivet:https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202373

Samtal med Irene Wennemo om utredningar och politiken

”Tillkallandet av en kommitté är uttryck för en planering på ganska lång sikt och en politiskt betydelsefull handling.” står det i Kommittéhandboken. Men att besluta om utredningar och skriva direktiv är en konst i sig. Hur gör man rent praktiskt? I detta avsnitt delar generaldirektören, före detta statssekreterare mm mm, Irene Wennemo med sig av sina erfarenheter som både utredare och beställare.
Politik på riktigt – Handbok för sociala ingenjörer av Irene Wennemohttps://bokforlagetatlas.se/forfattare/wennemo-irene/
Kommittéhandboken Ds 2000:1https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/1999/10/ds-20001/

Myndigheternas remissarbete

Enligt regeringsformen ska regeringen, som en del av sitt beredningsarbete, inhämta upplysningar och yttranden från berörda myndigheter, kommuner, sammanslutningar och enskilda. Men hur detta grundlagsstadgade remissväsende mår och fungerar är svårt att veta då det är sparsamt studerat. Därför har Elin Berglöf, Ole Settergren och Göran Sundström på uppdrag av ESO studerat hur statliga myndigheter arbetar med remisser från regeringen och hur de uppfattar detta arbete. För att skapa en bredare bild har de synat 20 000 remissvar på Ds:ar och SOU:er samt intervjuat 40 chefer och medarbetare vid tolv myndigheter. Göran Sundström berättar vad man kommit fram till i denna centrala förvaltningsfråga som i förlängningen är en väsentlig del i vårt demokratiska styre.
2024:5 På upplyst grund – en ESO-rapport om myndigheternas remissarbetehttps://eso.expertgrupp.se/rapporter/2024_5_pa_upplyst_grund/ 
Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO)https://eso.expertgrupp.se/
ESV – Hitta remissvarhttps://datalabb.esv.se/remissai/
Svara på remiss – Statsrådsberedningen SB PM 2021:1  https://www.regeringen.se/contentassets/ee59c69b63014c19a08b0e8ca47334b2/svara-pa-remiss-pm2021_1.pdf

”Säkerhetsprövningar – nya regler” SOU 2024:88

Jobbar man med sådant som har betydelse för Sveriges säkerhet ska man säkerhetsprövas. De senaste decennierna har de som berörs ökat markant och enligt tidningen Publikts sammanställning har Säkerhetspolisens registerkontroller ökat från 45000 år 2005 till 155000 år 2022. Samtidigt har det dels höjts röster om rättssäkerheten i prövningarna, dels efterfrågats tydligare regler för genomförandet. Den särskilda utredaren Cathrine Lilja Hansson har haft uppdraget att se över processen för säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen på personalsäkerhetsområdet, ge verksamhetsutövare tydliga förutsättningar för sitt säkerhetsskyddsarbete samt öka rättssäkerheten och förutsebarheten för såväl enskilda som verksamhetsutövare.
Säkerhetsprövningar – nya regler SOU 2024:88https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/12/sou-202488/
Direktivet:https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202391
Remissvar:https://www.regeringen.se/remisser/2025/01/remiss-av-sakerhetsprovningar--nya-regler-sou-202488/
Publikt: ”Skärpt säkerhet skapar svårigheter”https://www.publikt.se/fordjupning/pa-djupet/skarpt-sakerhet-skapar-svarigheter-25473

”Ett nytt regelverk för hälsodataregister” SOU 2024:57

Oförskräckta tar vi oss an e-hälsodataområdet igen med hjälp av den särskilda utredaren Ingela Alverfors som även berättar om hur arbetet med en utredning går till i praktiken. Tillsammans med sina medarbetare har hon mejslat fram ett förslag till ett nytt regelverk för de nationella hälsodataregistren.
Lyssna även på avsnitt 5 om du vill veta mer om vad som pågår inom e-hälsa – fortsättning lär följa.
 
Ett nytt regelverk för hälsodataregister SOU 2024:57
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/09/sou-202457/
Om hälsodataregister
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/
Om det europeiska hälsodataområdet
https://health.ec.europa.eu/ehealth-digital-health-and-care/european-health-data-space_sv

”Nya regler om cybersäkerhet” SOU 2024:18

Två EU-direktiv har via två betänkanden resulterat i två nya lagförslag, Cybersäkerhetslagen och Lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare. I detta avsnitt träffar vi särskilda utredaren Annette Norman som lett utredningen om hur de så kallade NIS2- och CER-direktiven ska implementeras i svensk lagstiftning. Att förvandla EU-rätt till nationell rätt är en vanligt förekommande uppgift för utredningar, men hur går det till i praktiken? 
Nya regler om cybersäkerhet SOU 2024:18https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/03/sou-202418/ Remissvar: https://www.regeringen.se/remisser/2024/03/remiss-for-sou-202418-delbetankandet-nya-regler-om-cybersakerhet/ 
Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster SOU 2024:64https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/09/sou-202464/Remissvar: https://www.regeringen.se/remisser/2024/10/remiss-av-sou-202464-motstandskraft-i-samhallsviktiga-tjanster/
EU-direktiven:https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/new-stronger-rules-start-apply-cyber-and-physical-resilience-critical-entities-and-networks 

”Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning” SOU 2024:43

Professor emeritus Lena Marcusson har utrett statens former för samverkan och dialog med kommuner och regioner. Ett tydligt uppdrag kan man tycka tills man inser den enorma komplexitet som det svårfångade begreppet samverkan kan omfatta. Dels finns det en stor variation av typer av samverkan, dels medför den svenska flernivådemokratin otaliga potentiella kombinationer av offentliga aktörer. Och till råga på allt så kan sakfrågor också överlappa varandra på olika sätt beroende på hur man skär tårtan. Går det överhuvudtaget att ha koll på detta?
Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning, SOU 2024:43:
https://www.regeringen.se/contentassets/7278e116b7f2402590ad771f30d2fa2e/staten-och-kommunsektorn--samverkan-sjalvstyrelse-styrning-sou-2024.pdf
Några axplock från betänkandets referenser:
Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej, Riksrevisionen 2014:20https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2014/overenskommelser-mellan-regeringen-och-skl-inom-halso--och-sjukvarden---frivilligt-att-delta-men-svart-att-tacka-nej.html
Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna, Riksrevisionen 2019:2https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2019/vanans-makt---regeringens-styrning-av-lansstyrelserna.html
Överenskommelser som styrmedel, Statskontorethttps://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2015/overenskommelser-som-styrmedel/
Att styra de självstyrande – en analys av statens styrning av kommuner och regioner, Statskontoret 2023:7https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2023/att-styra-de-sjalvstyrande--en-analys-av-statens-styrning-av-kommuner-och-regioner/
Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2022, Statskontorethttps://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2023/utvecklingen-av-den-statliga-styrningen-av-kommuner-och-regioner-2022/